Efter mordet på John F Kennedy 1963 i en öppen Lincoln vill politiker på toppnivå skyddas från eventuella attentat. Därför har en marknad av så kallade skyddsbilar vuxit fram. Men bilar som kallats skottsäkra har funnits långt tidigare.

När USA:s president Barack Obama var i Sverige åkte han i Cadillac One, världens ­kanske mest avancerade skyddsbil. Den är baserad på lastbilen Chevrolet Kodiak, är 1,7 meter hög, nästan 5,5 meter lång och vikten lär ligga mellan 7 och 8 ton.

Cadillac One är gjord med två decimeter tjockt pansar och har 12 cm tjocka skottsäkra fönster. Den ska kunna stå emot gas- och bio­kemiska attacker och är kulspruteföresedd för aktivt försvar. Bränsletanken har skydd för att inte kunna explodera. The Beast, som presidentbilen kallas, ska också kunna sprida tårgas.

 

Men det är inte bara presidenter som är i behov av skyddsbilar. Ambassadörer, toppolitiker och affärsmän tillhör också kundkretsen.

Audi, BMW och Mercedes-Benz gör skottsäkra bilar direkt i fabriken. Annars är det vanligt med eftermontering av specialpreparerade karosser i pansarplåt. Det går att köpa Cadillac, Toyota Landcruiser, Range Rover, Land Rover Discovery 4, Jaguar, Lexus och Lincoln i skottsäkert utförande. Land Rover Defender säljs i armerat utförande främst till olika organisationer samt gruv- och oljebolag.

Det finns olika säkerhetsklassningar för skottsäkra bilar. De enklare tål skott från salongs­gevär medan de mer påkostade ska tåla pansarbrytande ammunition, handgranater och minor.

 

I Sverige köper Rikspolisstyrelsen skottsäkra bilar från BMW för att skydda till exempel kungafamilj och regering. BMW kallar de mest bepansrade bilarna för High Security. Det finns endast till 7-serien. Annars finns också skottsäkra BMW X5.

Det är viktigt att det är rätt personer som syns i skyddsbilarna. Därför kontrollerar Audi, BMW och Mercedes vilka köparna är. Mercedes döper sina till Guard och finns i E-klass, S-klass samt terrängbilen G-klass. De två sista finns i den ­högre skyddsklassen.

Audis skyddsbil heter A8 L Security och finns i den högre skyddsklassen.

– Vi bygger upp prestige med de här bilarna. Om elitpersoner åker i en Audi vill andra också synas i samma märke. Audis varumärkesidentitet är mycket viktigare än att sälja en enstaka bil, om det skulle vara fel kund som köpte. Vi vill inte att fel personer syns i de här bilarna, ­säger Fritz Pakleppa, försäljningschef för Audi Security cars.

Han vill inte säga det rakt ut – men fel personer i det här sammanhanget handlar om exempelvis knarkbaroner och terroristledare.

 

Skyddsbilarna skiljer sig från standard­modellen genom tyngd, material och finesser. ­Bromsar och chassi är förstärkta för att klara en högre vikt. Blåljus och sirener är detaljer som märks utifrån. Kommunikationsradio och yttre högtalare finns för att förhandla med kidnappare eller terrorister.

För bepansringen används tjocka ­ lager av stål, armerat glas och aramidfiber. Stolpar vid dörrar och fönster är extra förstärkta. Däcken är punkteringssäkra och ­fälgarna ska tåla att köras på under kortare stunder – även om däcket är helt borta.

Underredet ska tåla handgranater och ­bränsletanken är även den bepansrad. I vissa bilar finns ett automatiskt system som sprutar ut skum i tanken vilket ska förhindra en explosion. Sensorer i bilen känner av om bilen börjar brinna och då aktiveras ett automatiskt brandsläckningssystem. Om gas sprutas mot ­bilen ­reagerar sensorer. Då aktiveras ett nödluft-­system i i bilens kupé. Det ska räcka för cirka 10 minuters användning.

Priserna på skyddsbilar brukar vara hemliga, liksom vilka köparna är. Men för några år sedan kostade en bepansrad Audi A8 cirka 4,8 miljoner kronor.

Ford C-Max är i grunden en trevlig och på många sätt förnuftig familjebil, skräddarsydd för ekonomiska bilköpare som struntar i prestige och extravaganser. Modellen har en rymlig kupé med ett baksäte som lätt sväljer skrymmande barnstolar eller vuxna passagerare. Vill man ha sjusitsigt väljer man versionen Grand C-Max.

En rad fina och snåla motorer finns till C-Max. Mest hyllad är den lilla 1,0 Ecoboost, som finns i 100- och 125-hästarsversion. Några ett par vettiga dieselalternativ finns också till bilen om man skulle föredra det.

Byggs om i Sverige

Internationella Ford har valt att inte bygga C-Max i gasversion – men Ford Sverige har sett ett behov av en bil som går att köra på CNG och låter nu bygga om bilen till de kunder som beställer det. Det är BRC Sweden i Trollhättan, samma företag som tidigare bland annat byggt gasbilar åt Subaru, som står för konverteringen.

Grundmotorn är en gammal 1,6-liters bensinmotor som med bensindrift ska leverera 120 hästar. Den upplevs dock som betydligt tröttare än så och som förare måste man varva riktigt ordentligt innan kraften kommer. När man kör på gas har man 107 hästkrafter till sitt förfogande, enligt Ford. Men det känns som typ 80. Bilen är riktigt, riktigt seg.

Beter sig märkligt på gas

Testbilen beter sig också lite märkligt när den körs på gas och motorn belastas lågt. Gången kan bli ryckig på vissa varvtal, som om den misständer lite då och då. Det är ingen stor grej, men man märker av det om man är lite känslig. Slår man över på ren bensindrift försvinner det här fenomenet. Kanske är det bara just det här exemplaret som beter sig. Kanske inte.

De två gastankarna har placerats i bakluckan, vilket naturligtvis drar ner lastförmågan. De 471 liter som erbjuds upp till lastskyddet i en vanlig C-Max har krympt till 286 liter. Bilens räckvidd har i gengäld ökat markant. På ren gasdrift ska man enligt Ford komma uppemot 280 km på gas om man kör försiktigt. Och det är ingen överdrift, jag kom 260 km på gas – och då körde jag en hel del i stan. Lysande, tycker jag. När gasen sen tar slut finns en bensintank på 55 liter. Totalt kommer man mer än 100 mil om man bara är lite lätt på foten.

Knepigt att tanka

Att tanka gas är fortfarande knepigt på många håll i Sverige. Även i Stockholm, där vi körde bilen, är det långt ifrån någon självklarhet att man hittar en CNG-pump längs vägen. Ofta måste man köra en omväg för att få tag på sitt drivmedel – och när man väl kommer fram kan man ge sig den på att man tvingas stå i långa köer bakom taxibilar som fyller sina tankar. Naturligtvis frestas man att strunta i det hela och bara köra vidare på bensin.

Succé för den miljömedvetne

Visserligen är Ford C-Max CNG miljöklassad och man slipper därmed skatt i fem år. Och visst blir det rätt billigt att köra på CNG när man väl får tag på det. Men priset på bilen – 225 551 kronor – gör att den ekonomiska kalkylen inte riktigt håller om man jämför med en snåldiesel som kostar. För 184 900 kronor får man en 1,6 TDCI 95 hk i enklaste utförandet Trend. Då kan man också misstänka att andrahandsvärdet är något bättre på dieselalternativet.

Tänker man bara miljö är det dock inget snack. Här är CNG-versionen en succé med 29 gram CO2 per kilometer om man kör på ren biogas.

Fast då gäller det så klart att man får tag på drivmedlet. Och det är som sagt inte det lättaste.