Totalt betalades 1 546 premier ut, vilket är betydligt färre än vad Transportstyrelsen budgeterat för, skriver Dagens Nyheter.

– Det räcker inte bara med att subventionera kostnader för själva bilen. Man måste också se till att det går att ladda den i hemmet och på arbetsplatsen, säger professor Harry Frank, professor i innovationsteknik.

Lasse Holmström har varit med i Årets Bil-juryn i 13 år. Årets omröstning blir hans sista på grund av juryns åldersregler. Lasse Holmström har varit mångårig redaktör för Sydsvenska Dagbladets bil- och trafikredaktion.

Som jurymedlem har Holmström kört alla de viktigaste bilarna det senaste dryga decenniet.

– Den roligaste bil jag kört är Porsche Cayman som vi testade förra året. Snacka om att ha en bil i sin hand, man känner att det här kan inte gå fel. Sen är det en annan sak att det är en bil som jag kanske inte skulle vilja köra mellan Malmö och Stockholm.

Volvo borde vunnit

Volvo har hittills inte vunnit det åtråvärda priset en enda gång, något som Holmström tycker är märkligt.

– Volvo har haft flera bra bilar och teknik som autobroms som standard, men Volvo har varit lite underskattade.

Enligt juryns riktlinjer ska vinnarbilen visa på tekniska framsteg och den ska också vara prisvärd. Riktlinjerna betyder att juryn inte alltid väljer bilar som sen blir storsäljare ute i bilhallarna.

– Opel Ampera och Nissan Leaf är exempel på vinnare som visat tekniska framsteg men som inte blivit storsäljare av olika anledningar, men det är inte vårt jobb att välja bilar bara för att vi tror att de ska sälja bra.

Ovisst

Årets omröstning kan bli den mest ovissa på många år.

– Jag tror att cirka 80 procent av jurymedlemmarna kommer att bli överraskade. Alla bilar som är med i finalen har något som talar för dem, men också något som talar emot dem.

Årets Bil-juryn utgick i år ifrån 30 bilar. Av de här fick juryn på totalt 58 medlemmar utse sju bilar de ville ha i final. De sju bilarna som fick flest nomineringar till priset 2014 var BMW i3, Tesla S, Mercedes S-klass, Skoda Octavia, Citroën C4 Picasso, Skoda Octavia och Mazda3.

Varje jurymedlem har totalt 25 poäng att dela ut till de sju bilarna där minst fem bilar ska betygsättas och en bil kan maximalt få tio poäng. Reglerna är så för att inte en jurymedlem ska kunna ge alla sina poäng till en enda bil.

– Tidigare har jag alltid gett tio poäng till en bil, bara för att utse en tydlig vinnare. Men i år vet jag inte, det är ovisst. Jag tror att en bil som Mazda3 kan vinna eftersom den är lite lagom och kan få många mellanhöga poäng från flera i juryn.

Ingen favorit

Någon egen favorit vågar inte Lasse Holmström peka ut.

– Nissan, Leaf, Opel Ampera och VW Golf var väldigt givna vinnare men i år är det mycket, mycket svårare.

Priset delas ut i samband med den stora bilsalongen i Genève i mars. Klockan 15.00 den 3 mars avslöjas vinnaren.

– De sista rösterna räknas inte förrän precis före ceremonin och jag tror att det är först då det avgörs, berättar Lasse Holmström.

Totalt ingår 58 motorjournalister i Europa i juryn för Årets Bil-priset. Svenska jurymedlemmar är Lasse Holmström, Sydsvenska Dagbladet, Håkan Matson, Dagens Industri och Tommy Wahlström, Vi Bilägare.

Skoda Octavia dök upp som 1998 års modell för första gången. Och det gick rätt snabbt att fånga de svenska bilköparnas intresse. Det som främst lockade var kombinationen av funktionalitet och en prissättning på Octavia som få konkurrenter kunde matcha.

Den andra generationens Octavia kom 2005 och den är på många sätt lik sin föregångare. Mycket av tekniken – ja typ allt – har lånats från Volkswagen Golf. Octavia har dock en större kaross och bjuder på mycket bättre innerutrymmen, framför allt i baksätet, och ett lastutrymme i toppklass. Dessutom var prislappen fortfarande trevlig. Kombin var mest populär, och det gäller i minst lika hög grad nu när bilarna är begagnade.

Bil att lita på

Skoda Octavia har visat sig vara en mer än en billig och praktisk bil. Det har med åren också blivit tydligt att detta är bilar att lita på, den tekniska kvalitén överträffar det man hade kunnat förvänta sig av en så här billig bil. Dessutom håller sig karossen fräsch och rosten verkar ha svårt att få fäste här.

Naturligtvis märks det låga priset av och kanske är det på inredningen man upplever det som tydligast. Här är känslan billigare än Volkswagen och utrustningsnivåerna är förhållandevis låga. Komfort och körglädje är visserligen okej, men här går det inte att jämföra andra generationens Octavia med dyrare konkurrenter. Dessutom ser bilen tråkig ut, det blev dock lite bättre i samband med en facelift modellåret 2009.

Det finns ett stort antal motorer att välja på när det gäller Skoda Octavia. Här finns bensinare från 100 till 200 hästar och dieslar på mellan 105 och 140 hästar. En av de maskiner som passar bäst i modellen är 2,0 FSI på 150 hästar. Det gör bilen rätt pigg, samtidigt som bränsleförbrukningen hålls nere på rimliga nivåer.