Studenten, en 25-årig småbarnspappa som jobbar extra som pizzabud, planerade att skrota sin bil. Men han skulle bara få 150 pund, ungefär 1 600 kronor, för skrotningen. Det rapporterar The Telegraph.

Studenten bestämde sig för att ta bort delar från bilen och sälja på nätet. Sagt och gjort, bilen var snart utan dörrar, strålkastare, blinkers, bromsljus, säten, motorhuv och grill. Det fanns dock fortfarande ett problem – bilen måste till skroten.

Stoppad av Polisen

Studenten satte sig i bilen för att köra till närmaste bilskrot – men han hann inte långt. Polisen var inte imponerad av bilen och stoppade vansinnesfärden. Nu har studenten dömts att betala 120 pund, omkring 1 300 kronor för påhittet.

Studenten sa till sitt försvar att han hade intyg på avklarad bilprovning – givetvis från när bilen fortfarande var hel. Dessutom hade han kört i dagsljus och använt sig av armarna för att signalera sin körriktning. Nu har han dock lärt sig en läxa och lovar att aldrig göra något liknande igen.

Audin når bara 70 grader

En läsare har hört av sig och undrar om motortemperaturen på en Audi A4 TDI Quattro. Motorn klarar bara att nå cirka 70 graders temperatur efter 13 mils körning då det är minus sju grader utomhus. Problemet finns bara på vintern, på sommaren när motorn snabbt 90 graders arbetstemperatur.

Ägaren säger att det går att få värme i kupén, men han är rädd att motorn slits och att den drar onödigt mycket bensin. Ägaren har varit i kontakt med sin bilverkstad – det är årsmodell 2013 – men där säger de att det är ett normalt fenomen. De råder ägaren att köpa en extravärmare. Men ska det vara så att en ny diesel inte når arbetstemperatur i vanlig vinterkörning?

JONAS: Det känns helt fel. Tycker ägaren skall kontakta Audi och fråga om inte detta täcks av garantin. En svensksåld bil skall naturligtvis nå driftstemperatur under alla förekommande körförhållanden i vårt land. Allt annat är konstigt, det tror jag nog Audi håller med om. En årsmodell 2013 borde fortfarande ha en gällande nybilsgaranti.

Alla lampor lyser

Har en Renault Espace 2,0 T -06. Idag började laddningslampan lysa. Bilen startade dock igen. Vid senare försök hände inget. Startade med startkablar, men den dog efter ett par minuter. ALLA varningslampor blinkade, även klockan. Är det generatorn? Kan det räcka att byta ut laddningsregulatorn? Batteriet? Har inte märkt något tidigare, inte svårstartad, har faktiskt inte märkt någonting! Luktar inte bränt och blir inte varm.

Maria

JONAS: Vanligast är att det är ­generatorn som slutar ladda, det kan så klart vara batteriet som är kort­slutet och inte tar emot laddning ­eller ett ­kabelbrott med mera. Be att en verkstad mäter upp laddningen samt ­utför ett ­batteritest så har du ­ganska ­omgående ett svar på vad som ­behöver göras. Om generatorn inte laddat riktigt på ett tag ­behövs kanske både generator och batteri bytas ut.

Se upp för elhandbroms

Förvånad över svaret i tidigare spalt: Vad jag sett så har A4 ett vanligt handbromssystem som i stället för spak har en el-motor som spänner wiren. Eftersom hans broms funkar när han släpper på el-spänningen ­funkar det mekaniska (lättgående wire, excenter i oket eller inneliggande bromsbackar).

Alltså borde han ha ett el-fel som vägrar släppa på spänningen i wiren. ­Kanske finns där en el-magnetbroms som inte släpper när den ska (som i en el-driven gräsklippare). Har lovat mig själv att aldrig köpa en bil med el-handbroms. Bort med allt onödigt komplicerande! Min Golf 2009 har lyckligtvis vanlig broms.

Olle Ström

JONAS: Vet inte om detta var en fråga men har en seriös verkstad satt diagnosen att oken måste bytas så bör det vara så. Rent statistiskt så är det vanligare att oken går sönder än något annat i dessa system, med det så klart inte sagt att det MÅSTE vara så, men felsökning är ju utförd… Ta den till en annan verkstad för felsökning och ett andra utlåtande annars?!

Svettvarmt eller iskallt

Jag har en Audi S6 2.8 årsmodell 01. Funderar över kupéfläkten. Den värmer upp bilen bra när motorn ligger mellan 60 och 89 grader men när den kommer upp till 90 ­grader så slutar det blåsa varmt. Ändrar jag tempen så händer inget. Det ­funkar dock om jag har full värme på eller iskallt. Kan alltså inte ställa den på 20 grader och den håller det. Ställer jag fläkten på auto 20 grader så värmer den upp kupén så man svettas tills motorn nått full temp då börjar den blåsa svalt så man nästan fryser.

Tacksam för svar

JONAS: Känns spontant som du har fel i automatiken till ecc:n, detta är dock väldigt svårt för dig att felsöka själv. Det du kan göra innan du ev. lämnar in den för en felsökning är att kolla i instruktionsboken om du ­enkelt kan utföra en kalibrering av spjäll­motorerna med bilens knappsats och se om det av­hjälper felet.

Kostnad för bromsskivor

Hur mycket kostar det ungefär att byta bromsskivor bak på en Golf 2004?

Sven-Åke

JONAS: Detta skiljer så klart från verkstad till verkstad. Men ett cirkapris med byte av ­skivor och bromsbelägg (som skall bytas i samband med skivorna) av originalkvalitet kan ligga på mellan 2 500-3 500 kronor ­beroende på modell av Golf.

Den första generationen av WRX kom redan 1992. Den bilen hyllades i busbilsvärlden och blev snabbt en ikon bland gasglada bilälskare. Subarus status förstärktes ytterligare i och med rallyframgångarna i mitten av 1990-talet, med bland andra Colin McRae och Kenneth Eriksson som förare.

2000 kom den andra generationen av WRX och den byttes ut mot den tredje generationen 2008. Nu hade modellen fått 300 hästar tack vare en jätteturbo i den 2,5 liter stora boxermotorn.

Den fjärde generationen som nu presenteras liknar sin föregångare, i alla fall på papperet. Vi hittar fortfarande en 2,5-liters boxermotor på 300 hästar under motorhuven, som fortfarande pryds av ett rejält luftintag. Och vi hittar fortfarande fyrhjulsdrift som standard. Men en provkörning visar att den nya bilen både är snabbare och mer lättkörd än sin företrädare.

Riktigt snabb

Nya WRX STI är snabb. Riktigt snabb, till och med. Den aggressiva motorn skjuter i väg bilen från 0 till 100 km/h på 5,2 sekunder, enligt biltillverkaren. Och kraften finns i stora delar av varvtalsregistret, vilket gör körningen avslappnad. Men trots att motorn är fantastisk att ha att göra med så är det inte den som gör bilen unik – det speciella med Subaru WRX STI är att den är så lättkörd.

När vi kör bilen hårt på bana spelar det liten roll om vi missar apex en aning, eller om får för oss att bromsa och styra samtidigt – den vridstyva bilen förlåter de flesta misstag och klistrar fast framvagnen mot underlaget och styr snällt dit vi vill. Visst blir bilen lätt i bak ibland och dansar lite med aktern, men greppnivån är imponerande bra här också. Det enda som inte känns klockrent här är den sexväxlade manuella växellådan, spaken upplevs som lite sladdrig och vid ett par tillfällen blir det svårt att få i rätt växel.

Ute på de kurviga landsvägarna fortsätter nya Subaru WRX STI att briljera med sin kvicka styrning och sina minst sagt trygga vägegenskaper. Betydligt mindre imponerad blir man av komforten – för ska man vara ärlig är den inte mycket att hurra för. Bilen är rejält stötig, det krävs inga större ojämnheter för att det ska bli påfrestande för kroppen. Och ljudnivån i bilen är alldeles för hög för att man ska vilja ge sig ut på några längre strapatser på motorvägen. Att hålla en normal samtalston funkar inte i högre hastigheter. Men det är en del av charmen. Subaru har byggt en bil som är sportig på riktigt. Inte en bekväm bil som låtsas vara det.

Bättre kupé

Att bygga inredningar är kanske inte Subarus paradgren, men jämfört med den tidigare WRX har det hänt mycket här. Visst upplevs kupén fortfarande som en aning torftig, men känslan i stolar och material har blivit betydligt bättre. Utrustningsnivån har också höjts ett snäpp, 18-tumshjul, tvåzons klimatanläggning, led på halvljusen, ställbar centrumdiff, feta bromsar från Brembo – ja det finns en del som är standard här.

I Sverige kommer WRX STI bara att säljas i fyradörrarsversion, någon femdörrars hatchback är det alltså inte tal om. Dock så kommer bilen i två versioner, den enda är standardversionen med den stora vingen på bakluckan. Den kostar från 379 900 kronor, vilket med tanke på hur potent bilen är måste betraktas som hyfsat. Tycker man att det ser pubertalt ut med jättespoilern i bak kan man välja GT-versionen och då slipper man vingen och kan passera lite mer obemärkt igenom trafiken. GT kostar 20 000 kronor mer, men då får man också med en hel del extra utrustning som ljudanläggning från Harman Kardon, backkamera och taklucka.

Mest är det tydligen lite äldre män som ­köper ­sådana för att ha stående i bokhyllan och bara plockas fram vid högtidliga tillfällen. ­Absolut inget som barnbarnen får komma i när­heten av, med andra ord. Men det finns mer att ­botanisera i.

Oavsett om det gäller gengasaggregat ­eller vinylskivor med motorljud så går det att finna det i affären. Stället med allt varje motor­människa vill ha ligger i Stockholm och har en mängd fascinerande saker till både åskådning och försäljning. Vad sägs om en retrosidovagn, eller passar det bättre med några leksaksbilar? Några modellbyggsatser som fortfarande ligger i originalförpackning från det glada 1960-talet?

Möjligheterna är många och det bästa sättet att upptäcka saker man inte ens visste fanns är att ta sig dit och gå på upptäcktsfärd.

Är samlare

Ägarna, som erkänner att de alltid har varit lite av samlare, behövde till slut en större lokal för alla sina skatter.

Ett naturligt steg var att öppna affär och på så sätt visa upp alla sina fynd. Sedan har det rullat på och det har hänt mycket efter inflyttningen 1997, inte minst i hur intresset svängt inom hobbyn.

– Under åren har vi också sett hur kundgrupperna förändras. Nu är det många i tjugoårsåldern som köper vinylskivor. Mest för att omslagen är så mycket roligare än det man får när man streamar musik över datorn, säger Lars Postner, som haft sitt intresse som jobb i många år.

Intressant framtid

Nostalgi i all ära, här är även framtiden högst intressant. Affischer och planscher ­börjar gå åt i rasande tempo, kanske inte från de mest kända popgrupperna utan de som låg snäppet under. Förklaringen är inte så mystisk som det kan verka. Från dessa musikstjärnor finns det nämligen inte så mycket sparat jämfört med de mer välkända.

Ytterligare något som märks tydligt i affären är att de asiatiska köparna blir allt fler, något som inte förvånar ägarna.

– I deras hemländer var det mest bruks­föremål som nöttes ut tills de inte längre fyllde sin funktion, säger Lars Postner.

Just där fyller Nostalgipalatset en lucka. För vi är många som ångrar att vi inte sparade den där originalkartongen ­eller byggsatsen. Den goda nyheten är att någon ­annan har gjort det.

Volvo är långt ifrån ensamma om att ha förstått att det finns en marknad för höjda kombibilar med fyrhjulsdrift. Audi har A6 och A4 Allroad, VW har sin Passat Alltrack, Opel har Insignia Country Tourer och Subaru har Outback, som är en skogsmulleversion av Legacy. Men ingen kommer i närheten av Volvo XC70 i Sverige.

Den första versionen av bilen lanserades 1998. Då hette bilen Volvo V70 Cross Country och fyrhjulsdriften sköttes av en viskokoppling. År 2000 kom generation två, som byggde på den V70-version som kallades ”N”. Bilen hette V70XC under de första åren, men döptes om till XC70 efter lanseringen av den stora suven XC90.

Ersatte system

Viskokopplingen imponerade inte på många. Sy­stemet var inte bara känsligt – det var också plågsamt långsamt. Framhjulen hann spinna rätt ordentligt innan tillräckligt mycket kraft hade distribuerats till bakhjulen. Men 2003 ersattes systemet med en blixtsnabb koppling från Haldex. Och från och med då blev bilen riktigt bra och det är här som det blev intressant med fyrhjulsdrivna bilar från Torslanda.

Hjärtat i XC70 har alltid varit de femcylindriga motorerna från Volvo. Dieseln D5 som från början hade 163 hk har varit storsäljaren, men även bensinaren 2,4T som växte till 2,5T i samband med bytet till Haldexkoppling har varit populära motorer. Nu som begagnat är dieselversionerna de mest eftertraktade och därför lite dyrare att köpa.

Trevlig upplevelse

Att köra en andra generationens XC70 är en trevlig upplevelse. Visst är detta en stor och tung bil med minst lika sävliga vägegenskaper som vanliga Volvo V70, men komforten är riktigt fin. Bland annat tack vare den något längre fjädringsvägen reser man bekvämt i XC70 även på rätt dåliga vägar. Bilarna går också tyst i motorvägsfart. Som dragbil, om man till exempel ska släpa runt på en husvagn, är detta också ett utmärkt bilval.

I och med att den tredje generationen av XC70, som bygger på Volvo V70II, har priserna så klart sjunkit en aning på den gamla generationen. Men ­bilarna är fortfarande dyra. Vill man ha ett ­exemplar av den sista årsmodellen 2007 som gått runt 10 000 mil får man hosta upp 130 000-140 000 kronor. Dock så kan man nog räkna med ett fortsatt högt värde på sin bil, den dagen man säljer den får man tillbaka mycket av pengarna.