Trion Toyota Aygo/Citroën C1/Peugeot 107 lanserades med japansk-fransk crossovermat av stjärnkocken Paul Bocuse på bilsalongen i Genève 2005.

Trillingarna var i princip samma bil och skulle byggas ihop vid en ny fabrik i Kolin i Tjeckien.

Toyota skulle stå för tekniken, motor, växellåda, chassi och annat.

Fransmännen för komfort och klimat och framför allt vara dörröppnare till underleverantörer i Europa.

Under de nio år trion funnits har Peugeot 107 sålts i 820 000 exemplar, Citroën C1 i 780 000 och Toyota Aygo i 760 000.

Lättare än exmodellerna

Nu är det dags för uppföljarna, fortfarande byggda tillsammans i Tjeckien, ett par centimeter längre och åtskilliga kilo lättare än föregångarna.

Och nu ska de avvika från varandra lite mer.

Den här gången är bara teknik, interiör, vindruta och framdörrar gemensamma. Till skillnad från helt samma kaross på de förra.

Toyota har tagit ut svängarna mest och gjort nya Aygo till en fräck, läcker knatte, inte minst med fronten som blir lättidentifierad med sitt tydliga X till skillnad från den anonyma exmodellen.

Korset/krysset går sedan igen i namnen på utrustningsnivåer (x-play, x-cite, x-clusive och x-pure), namnet på den automatiserade växellåda (x-shift), multimediasystemet med 7-tumsskärmen (x-touch) och det elmanövrerade sufflettaket (x-wave).

Modifierad motor

Under den korta, höga motorhuven sitter en trecylindrig enlitersmotor. Det är en modifierad version av samma motor som satt i förra Aygo.

Toyota-teknikerna har ökat kraften från 68 till 69 och vridmomentet från 93 till 95 newtonmeter som skickar bilen från noll till hundra på 14,2 sekunder. Inte blixtsnabbt precis, men raskare än de 15,5 sekunder som förra generationen behövde på sig.

Samtidigt har förbrukningen pressats från 4,3 till 4,1 liter/mil med ett koldioxidutsläpp på 95 gram/kilometer, som blir 85 gram i en ecoversion.

Det är fullt godkänt för en bensinmotor, om än att den här är liten och sitter i en liten bil.

Motorljudet har även trimmats för att låta mer normalt jämfört med det symaskinslika ljud en trecylindrig motor brukar ha.

Toyota erbjuder en femväxlad manuell växellåda som standard i stadsbilen Aygo. Dessutom finns en femstegad automatiserad manuell låda som tillval. Med den ökar förbrukningen till 4,2 liter/mil – och körupplevelsen sjunker…

 

Fotnot: Peugeot 108 och Citroën C1 lanseras efter sommaren, Toyota Aygo först vid årsskiftet för att inte krocka med premiären av en lätt ansiktslyft Yaris.

Det har gått ett antal månader sedan vi var med och såg Mitsubishi Outlander PHEV rulla av ­fabriksbandet i Okazaki, i närheten av den japanska miljonstaden Nagoya. Sedan dess har bilen gjort en lång resa till sjöss, i nästan tre månader har den stått lastad på ett fartyg innan den till slut nådde Malmö.

När vi möter upp i hamnen har flera hundra Outlander PHEV körts av fartyget och står nu parkerade i långa rader på det 200 000 kvadratmeter stora området. Varje bil undersöks noga för att se om någon drabbats av någon transportskada. På plats i hamnen får också Mitsubishibilarna en extra rostskyddsbehandling innan de tvättas och sen skickas vidare till handlarna – och levereras till de väntande kunderna. Vår bil når Mitsubishi Center i Malmö och när vi kommer dit har allt pappersarbete fixats, bränsletanken fyllts och batteriet laddats. Bilen är redo.

Luktar och känns nytt

Att sätta sig i en helt ny bil och rulla ut från bilhallen… det är en mycket speciell känsla. Allt både luktar och känns nytt inne i bilen. Den blå ­metalliclacken gnistrar i det skånska solskenet när vi kör de första kilometerna. Elmotorn viner tyst och vi kör ett antal mil i motorvägsfart innan bensin­motorn snällt hoppar i gång för första gången.

Outlandern går fint på motorvägen. Man sitter bra och det är rätt tyst i kupén. Trots att en plug-in ­hybrid i första hand är tänkt för kortare resor går det alldeles utmärkt att köra långt på motorväg.

Vägrar starta i Mantorp

Första stoppet blir i Mantorp. Det är dags att tanka och att slänga lite skräp – en tom kaffekopp och ett par servetter. Sånt vill man ju inte ha liggande i en splitter ny bil.

När det är dags att åka igen vägrar bilen att starta. Den känner inte av att nyckeln finns i bilen. Och efter nästan 40 minuters letande står det klart att nyckeln verkligen inte finns där.

Det visar sig att den följt med skräpet ner i en stor soptunna och efter att den grävts fram bland gamla kaffekoppar och glasspapper och sedan rengjorts var det bara att fortsätta färden mot redaktionen i Stockholm.