– Det är klart att det tar oerhört på en relation. Den som drabbas går igenom en sorgeprocess – man sörjer den person man var före olyckan, säger 47-åriga Åsa Wikander utanför Eslöv.
Det är 20 år sedan hon körde av vägen och in i ett träd. Nu är hon skild, sjukpensionerad och lever med konstant värk i nacken, ryggen och huvudet. Nedslitna nackkotor och tre diskbråck. Livet har blivit helt annorlunda. Från att ha varit egenföretagare med ”70 järn i elden” till att ha tvingats anpassa sig efter smärtan.
– Den som blivit skadad förändras mycket. Smärttillståndet påverkar relationen, säger Åsa Wikander.
Fler skilsmässor
Skilsmässorna är 50 procent fler bland trafikskadeoffer jämfört med en kontrollgrupp, visar en undersökning från den danska branschorganisationen Forsikring & Pension. Undersökningen visar att 20 procent av de trafikskadade har skilt sig tio år efter olyckan, medan 13 procent i kontrollgruppen skilt sig.
Tonny Elmose Andersen, forskare vid Syddansk universitet i Danmark, som forskat om patienter med kronisk smärta och posttraumatiskt stressymptom, förklarar att långvarig smärta efter en olycka gör människor inåtvända och deprimerade. De har inte samma fokus på sin partner och på omgivningen, utan riktar uppmärksamheten inåt. Han pekar på att just pisksnärtskador inte alltid tas på allvar av omgivningen i Danmark, patienter kan bli runtskickade i sjukvårdssystemet och ha svårt att få förståelse från anhöriga.
– Vi vet från studier att 15 procent av dem som varit med om en trafikolycka som de upplevt som våldsam utvecklar posttraumatisk stress. Det är en chock som kommer efteråt.
Smärta ger depression
De patienter med långvarig smärta som han möter genom kliniska studier via sitt arbete har inte sällan problem i sina parförhållanden.
– När en person efter tre månaders smärta fortfarande inte har kommit ur det så har omgivningen svårt att förstå varför personen inte kommit vidare, säger han.
Forskning visar en högre förekomst av depression och ångestsymptom bland skadade med långvarig smärta, enligt Tonny Elmose Andersen.
– Partnern har svårt att förstå varför den andre har så ont när de inte kan se något utanpå. Då uppstår lätt en frustration och förtvivlan.
Detta stämmer väl överens med Åsa Wikanders upplevelser.
– Det är en utmaning för en relation. Man vill inte ha medlidande men däremot förståelse från partnern, säger hon.
Det har också gått ut över vännerna – där har inte funnits ork att ta hand om relationerna.
– Man blir fruktansvärt isolerad.