Touran har löjligt många förvaringsfack. För att vara exakt har Volkswagen lyckats med konststycket att klämma in 47 stycken i den förhållandevis kompakta bilen. Ändå finns det gott om plats över till familjen.
Stora lastmöjligheter
Den något längre kupén har gjort att benutrymmet i den andra sätesraden numera är tillräckligt bra för att långa personer ska kunna sitta bekvämt.
Tourans rymliga inre bjuder också på goda möjligheter att kunna ta med sig mycket packning. Lastad till taket med den sista sätesraden nedfälld slukar bagageutrymmet i den sjusitsiga versionen 917 liter, vilket är bäst i klassen. Fäller man nästa rad utökas det till 1857 liter – och som golv får man en helt plan yta.
Gör man slutligen samma sak med det främre passagerarsätet kan man utnyttja i stort sett hela bilens längd för att få plats med långsmala saker.
Touran har inte bara blivit större på insidan. Utanpå har den blivit längre, bredare och en aning lägre. Trots det känns den aldrig klumpig att kryssa runt med bland vilsna turister, spårvagnar och cyklister i Amsterdams innerstad. Bilen beter sig inte alls som den minibuss Touran en gång var.
Det beror delvis på att proportionerna numera inte är så olika de hos en normalstor kombi, samtidigt som vikten har bantats med 62 kilo.
Bensinmotorn mest prisvärd
På de kringliggande motorvägarna klarar den sig också rätt bra. Bilen med den klenaste dieselmotorn på 110 hästkrafter känns förhållandevis pigg på de lägre växlarna, men kräver av uppenbar anledning lång sträcka vid omkörningar i högre hastigheter. I det utförandet börjar Touran på 266 900 kronor.
Vill man ha den vassare motsvarigheten på 150 hästkrafter får man lägga på ytterligare 24 000 kronor. Men det vettigaste alternativet – som också väntas bli populärast i Sverige – är nog bensinaren med samma effekt. Den känns tillräckligt stark för de allra flesta ändamål som en Touran-ägare kan tänkas behöva handskas med, och går loss på 258 900 kronor.
Innan årsskiftet kommer totalt sex motorer att finnas tillgängliga, där samtliga är vidareutvecklade versioner av Volkswagens TSi- och TDi-motorer. Bland dem finns också två GT-alternativ på 180 respektive 190 hästkrafter. Men att döma av de tre testbilarna är det tveksamt om några extra kusar under huven räcker för att göra Touran till en bil som uppmuntrar till buskörning.
Bra standardutrustning
Volkswagen vet att körglädje inte är det viktigaste köpargumentet för målgruppen. Man har däremot lagt mer krut på att utrusta bilen så att den är bekväm och säker att köra.
Som standard i alla versioner finns adaptiv farthållare, trötthetsvarnare, autobroms som hindrar kollisioner med andra bilar och ”PreCrash” – ett system som skyddar passagerare genom att dra åt bälten och veva upp rutor innan en olycka sker.
Navigationsskärmen kan kopplas upp mot Android- och Apple-enheter för att spegla musiktjänster och andra funktioner. Det är snyggt och fungerar bra, men det är synd att det inte fungerar sladdlöst.
Utrustningsnivån är förmodligen Tourans största fördel gentemot den uttalade huvudkonkurrenten BMW Gran Tourer. Instegsmodellerna kostar ungefär lika mycket, men ska man ha likvärdig utrustning i bilen från BMW blir den genast dyrare.
Snygg inredning – men inte riktigt där
På andra punkter får Touran svårare mot sin Bayerska rival. Även om förarmiljön i Touran förbättrats avsevärt når man inte riktigt upp till den kvalitetskänsla som BMW förmedlar.
Man sitter skönt i Tourans stolar, med en liten reservation för att sittdynan kunde ha varit längre, och den svartblanka instrumentbrädan är riktigt snygg. Men när det kommer till materialval har BMW fortfarande övertaget.
Volkswagens bil kommer sannolikt att bli ett hetare alternativ för barnfamiljer som är ute efter en välutrustad bil för en rimlig peng. För företag som ska skaffa nya tjänstebilar lutar det nog åt Gran Tourer på grund av den höga komforten och ett bättre andrahandsvärde.
När Touran kommer till de svenska bilhallarna i oktober får vi se vad konsumenterna väljer.
