Rent bokstavligt talat sitter förstås inte råttorna bakom ratten utan försöken utförs i en klinisk laboratoriemiljö. Råttorna har en slags hjälm på sig och i en testrigg som drivs med tryckluft återskapas krockvåld. Genom matematiska modeller kan resultaten överföras på människor.
Trafiken är den största orsaken till hjärnskador. Av de 1,3 miljoner personer som årligen dör i trafikolyckor i världen och de 50 miljoner som skadas har hälften fått traumatiska hjärnskador, enligt Världshälsoorganisationen WHO. I Sverige drabbas cirka 22 500 personer varje år av traumatiska hjärnskador efter våld mot huvudet.
– Många får mildare former av hjärnskador som ändå kan ge problem med tal, balans, närminnet, beteendeförändringar, humörsvängningar och för tidigt åldrande. Man behöver inte hamna i rullstol, men kan ha stora besvär som inte syns utåt, säger Johan Davidsson, docent vid Chalmers och trafikforskningscentrumet Safer.
Japanska inslag
Forskarna i Göteborg samarbetar med forskare i Japan vid Japanese Automobile Research Institute, JARI. Ett särskilt intresse ägnas åt att förutse vilka skador som äldre får i trafikolyckor.
– Sverige och Japan har båda en åldrande population så det är intressant att titta på de äldres situation i de länderna, säger Johan Davidsson.
Äldre är mer känsliga för hjärnskador än yngre.
– Hjärnan krymper när vi blir äldre, vilket inte skallbenet gör. Det innebär att det finns mer plats för rotation och det blir mer blödningar mellan hjärnan och skallbenet, förklarar Johan Davidsson.
Farlig snurr
Rotation är en faktor som kan förvärra skadan.
– Tidigare har man i kriterierna för hjärnskador bara tagit hänsyn till linjäracceleration av huvudet, men vi har sett att rotation har stor betydelse, säger Johan Davidsson.
På flera håll i världen används djur i forskning kring hjärnskador. I USA görs försök med både råttor och grisar.
Råttorna som används vid forskningen på Chalmers väger upp mot ett kilo. För att ta reda på vad som händer med hjärnan vid en krock analyseras blodprov, råttorna magnetröntgas och hjärnan behandlas med olika antikroppar för att man ska se svullnader och kanske början på en inflammation.
– I och med att vi vet hur mycket våld djuret har utsatts för så kan vi mäta hur stor skada visst våld orsakar, säger Johan Davidsson.
Det är kunskaper som bland annat fordonsindustrin kan dra nytta av.
– Man kan tänka sig en utveckling mot mjukare material inne i bilen, som ratten och instrumentbrädan till exempel, säger Johan Davidsson.