Det händer att vi får kritik för att vi ger Volvo höga betyg för säkerhet. Det heter att bilar från märken som Audi, BMW, Volkswagen och Mercedes minsann är minst lika bra. En och annan förklaring handlar om att vi bara gullar med Volvo för att vissa modeller byggs i Sverige och viss teknik utvecklats i Sverige.

Nu har Volvo och vi som gett Volvo-bilarna höga betyg fått svart på vitt att säkerhetstekniken och säkerhetstänkandet också fungerar i praktiken och enligt de testmodeller som alla tillverkare enats om.

LÄS MER: Volvo XC90 bäst i krocktest – så klarar sig de andra nya bilarna

Fick osannolika 100 procent

Volvo XC90 fick i veckan mycket höga betyg i alla de olika moment som EuroNCAP testar och betygsätter. XC90 fick osannolika 100 procent – full pott – för sina förarstödsystem.

Volvo kan alltså skryta med att vara bäst i världen. Grattis!

Jag tycker också att Volvo lyckats bra med att förklara tekniken för bilköparna. Där andra svamlar och inte talar klarspråk är Volvo tydliga. Visst, det kan bli ännu bättre och jag hoppas att EuroNCAP:s första 100-procentare också betyder att krocktestarna vidareutvecklar sitt betygsystem.

Bättre redovisning av säkerhetstekniken

Jag vill se:

En tydlighet i vad olika bilmodeller och varianter har för teknik. I en tid då bilmodeller utvecklas snabbt är det omöjligt för en kund att veta vilken version av säkerhetstekniken som sitter i vilken bil. Det är till och med svårt att veta vilken version av en motor som sitter i en speciell årsmodell, än mindre veta man status och prestanda på till exempel autobromsen.

Ett krav på att säkerhetstekniken ska sitta som standard på alla marknader i Europa. EuroNCAP borde krocktesta den enklaste variant av en bilmodell som säljs på någon marknad i Europa. Det skulle höja nivån på säkerheten på alla marknader.

En gemensam vokabulär så att vi kan jämföra olika system mellan olika tillverkare. Det gick med låsningsfria bromsar, ABS, och det borde gå med allt annat också.

Det är i dag för svårt för kunderna att förstå hur tekniken fungerar och inte fungerar. Flera tillverkare försöker dölja brister med fina ord och grafik men de kan inte svara på exakt hur systemen fungerar för sina kunder.

För Volvo är det förstås en konkurrensfördel. För Volvo räcker det med att säga: vi är bäst!

4C och 4C Spider: Har redan lanserats och ingen förändringar är planerad före 2019. Eventuellt kommer det en lite värre så kallad GTA-version. 4C-bilarna är viktiga för att bygga Alfa Romeos nya varumärke.

Giulia: Presenterad i mitten av juni och bilen får sin stora världspremiär i Frankfurt om några veckor. Här levererar Fiat värstingmotorn på 2,9-liter från Ferrari direkt. V6:an ska ge hela 503 hästkrafter och målsättningen är att konkurrera med BMW M5. En mindre tvålitersturbo kommer till modellåret 2017.

Mellanklass-suv: En konkurrent till Audi Q5 planeras till början av 2017. Det blir samma bottenplatta och drivlinor som i Giulia.

Stor sedan: En riktigt fet sedan som ska konkurrera med BMW 5-serie, Audi A6 och Jaguar XF kommer kanske redan nästa år. Bilen blir en större version av Giulia och något upptrimmade motorer. Dock blir det ingen V8:a.

LÄS MER: Värstingen som ska rädda Alfa Romeo

Ny bil varje sex månader

Roadster: En lite större bil än Fiat 124 men kortare än Giulia. Dock används samma drivlinor – igen.

Coupé: Återigen används Giulia som basmodell när en coupé ska skapas för att konkurrera med BMW 4-serie och Audi A5.

Stor suv: Alfa Romeo har länge planerat för en stor suv för att nå köpare i USA och Kina. Här används bottenplattan från den stora sedanen och målsättningen är att konkurrera med BMW X5 och Audi Q7.

Golf-klass: Här funderar Marchionne fortfarande på rätt beslut. Europa vill ha en ersättare till Giulietta, en bil av typen A3 och A3 Sportback, medan USA och Kina hellre vill ha en fyrdörrarssedan samma storleksklass. Det enda Marchionne har viskat om är att det troligen blir en återgång till bakhjulsdrift och att den kortare versionen av Giulia ska användas som bas.

De nya bilarna ska visas i sexmånadersintervaller och hela investeringsprogrammet och modellprogrammet ska vara klart till 2019.

Höga temperaturer i lithiumjonbatterier är en säkerhetsrisk för elbilar. Det innebär också att batterierna har kortare livslängd och sämre prestanda.

Men teknikutvecklingen går framåt, bland annat tack vare KTH-ingenjören Henrik Lundgren som drivit ett projekt tillsammans med Scania för att försöka lösa problemet med kylning av batterierna.

– Temperaturen påverkar masstransporten, det vill säga jonernas färd genom batteriets elektrolyt. Ju lägre temperaturen är, desto längre tid tar masstransporten. Vid högre temperatur går processen snabbare, men även sidoreaktionerna, vilket leder till snabbare åldring och större risk för fel, förklarar Henrik Lundgren, forskare på Skolan för kemivetenskap vid KTH, i ett pressmeddelande om den nya tekniken.

BILTEST: Vi kör Nissans elbil för storfamiljen

Utvecklat teknisk modell

Lundgren har utvecklat en termisk modell för att studera kylning av stora lithiumjonbatterier.

Modellen kan nu användas av batteriforskare för att simulera och studera exakt vilka problemområden som finns för batterierna vid olika temperaturer.

– Det är viktigt att ha en välfungerande process för att testa och utvärdera nya batterisystem, säger Pontus Svens, utvecklingsingenjör inom energilager på Scania.

– Henriks arbete är ett steg framåt i vårt arbete med termisk modellering. Det har gett oss förtroende för att använda den här typen av termisk modell i test av stora battericeller.

Scania kommer att använda Henrik Lundgrens arbete för att prova olika kylsystem för stora batterier.

När Scania lyckas hitta ett bra kylsystem betyder det bättre batterier för stora fordon. Lundgrens termiska modell kan också användas av andra tillverkare för att höja kapaciteten i batteripaketen i bilarna.

Bensinpriserna fortsätter uppåt, i linje med utvecklingen på oljemarknaden. De ledande bensinbolagen höjer nu riktpriserna med 15 öre. En liter 95-oktanig bensin kostar därefter 13:14 kronor.

Även dieselpriset höjs med 15 öre och ligger därefter på 12:85 kronor. Priserna på övriga drivmedel lämnas oförändrade.

LÄS MER: Höjd bensinskatt en nagel i ögat