Radarn mäter hastigheten på de passerande fordonen, men kan inte ge några upplysningar om fordonens registreringsskyltar. Därmed löper förarna ingen risk att åka fast om hastigheten är för hög när kameran inte är på.
Syftet med fartkamerans dygnet-runt-radar är att ge en bild av hur ofta det körs för fort längs den aktuella vägsträckan.
– Ser vi att många överträder hastighetsgränsen på en viss vägsträcka kan vi kontakta polisen för att de ska genomföra fler kontroller där, säger Eva Lundberg på Trafikverket.
LÄS OCKSÅ: Här åker flest fast i kamerorna – topp 20
Svåra olyckorna har minskat med 20-30 procent
De cirka 1800 fartkamerorna – eller trafiksäkerhetskamerorna som de också kallas – är i regel utplacerade på speciellt olycksdrabbade vägsträckor, där det är mycket viktigt att hålla nere farten.
Enligt statistik så har fartkamerorna också gjort så att hastigheten på fordonen minskat och därmed olyckorna. De svåra olyckorna har minskat med mellan 20 till 30 procent på vägsträckor med fartkameror.
Genomsnittsfarten för fordonen som passerar fartkameror ligger för det mesta en bra bit under den tillåtna hastighetsgränsen. På en väg där 50 kilometer i timmen är högsta tillåtna hastighet ligger till exempel spannet på de förbipasserande fordonen mellan 37-45 kilometer i timmen.
Därmed ses det inte som något större problem att många förare gasar på rejält mellan fartkamerorna. Det är där fartkamerorna är placerade som det ska köras extra lugnt.
Nya kameror på 44 sträckor i år
I år räknar Trafikverket med att sätta upp nya apparater på totalt omkring 44 sträckor, från Skivarp i Skåne till Skellefteå i Västerbotten.
Trafikverket sköter etablering och drift av fartkamerorna medan polisen – genom den så kallade ATK-enheten – ansvarar för att hastighetsöverträdelserna, som fartkamerorna registrerar, utreds.
Fartkamerorna fotograferar bara de fordon som överträder gällande hastighetsgräns.