En självkörande lastbil i stadstrafik eller ute på motorvägen är en lite skrämmande tanke. I alla fall i dag. Men det finns massor av andra användningsområden.

Volvo driver ett projekt tillsammans med Boliden om lastbilar till en gruva men samma teknik kan förstås användas på en rad områden. Jag minns när en lastbilschaufför från bygget av Norra länken i Stockholm ringde och var förtvivlad för att det inte gick att få ut berg och sten från tunnelbygget.

De olika fackliga kraven och avtalen gjorde det i praktiken omöjligt för lastbilarna att komma in i tunneln, hämta sten och grus och frakta iväg det ut i tid för nästa sprängning.

Här hade en självkörande lastbil löst alla knutar. Självkörande lastbilar spar bränsle, tid och är betydligt säkrare i den här miljön än en trött förare som i krypfart ska köra sin lastbil fram och tillbaka i ett mörkt hål.

LÄS OCKSÅ: Vi testar Volvos självkörande lastbil

Jämförbart med att bygga räls

Volvos teknik är också lönsam jämfört med att till exempel bygga en räls då tekniken kan monteras i vanliga lastbilar och att lastbilarnas sensorer och datorer bygger sitt eget vägnät – där det behövs.

När Volvo och Boliden visat att det här är lönsamt kommer alla att vilja göra samma sak – i alla fall där tid, pengar och människoliv spelar roll.

Nästa steg är inte att lastbilar ska köra sig själv även ute i trafiken. Här återstår det en hel del innan teknik, lagar och den allmänna uppfattningen accepterar självkörande bilar och ännu mindre självkörande lastbilar.

Men det finns en rad områden där tekniken ändå kan vara till hjälp.

Mindre plats med fordonståg

När moderna lastbilar får hjälp att kommunicera med andra kan lastbilen varna och agera på faror. Kameror kan hjälpa föraren att se runt det stora fordonet och lastbilar och bussar kan lätt följa efter varandra. När en lastbil i ett lastbilståg bromsar inte bara varnas förarna bakom utan deras lastbilar bromsar snabbt och effektivt.

Tåg av långtradare på motorvägen som tar mindre plats än i dag och som kör säkrare är ett exempel.

Bussar där en förare kan ha en förarlös buss ”på släp” är ett annat.

Tekniken gör att de stora fordonen tar mindre plats i trafiken.

Sen – när vi har börjat lita på tekniken – kanske en självkörande lastbil kan pendla ut och in i citykärnan med varor.

Dags att byta bil? Se vad du kan få för din nuvarande bil här

Vi befinner oss vid en gammal flyghangar vid Säve utanför Göteborg. Här håller Volvo till med en testlastbil, en relativt vanlig FMX. Relativ för i hytten finns en massa kablar, knappar och datorer som i vanliga fall inte finns i en FMX – i alla fall inte synligt.

Det ovanliga med den här lastbilen är att den kör helt på egen hand.

Den självkörande tekniken är lika enkel som genial. När jag åker med lastbilen i den tänkta gruvan i bergrummet tänker jag att den här tekniken borde redan finnas. Och så tänker vi om varje tekniksprång som är naturligt, bra och nyttigt.

Ett antal laserradarsensorer på lastbilen har fångat upp omgivningen och ritat en grov karta över ”gruvan”. Genom att köra lastbilen med förare den tänkta sträckan har sensorerna också byggt ett vägnät inne i gruvan.

När det är gjort kan föraren – som sitter utanför bergrummet och som kan manövrera flera lastbilar – skicka lastbilen till olika platser i vägnätet.

Kör runt på egen hand i gruvan

Lastbilen kan sen helt på egen köra runt i gruvan. När jag sitter i kör lastbilen en sväng för att simulera en lastning och lossning.

Allt fungerar helt perfekt och sensorerna kan köra lastbilen igenom trånga passager.

Volvo driver ett projekt tillsammans med Boliden och redan inom ett par år ska vi kunna se en sån här lösning i verkligheten.

– Vi behöver fortfarande göra en del tester men tekniskt sett är vi, som du själv sett, klara, berättar Volvos teknik- och utvecklingschef Torbjörn Holmström.

Vi är de första som får se den exklusiva lastbilen och de allra första utanför Volvo som får åka med.

Det var när Volvo utvecklade sin Dynamic Steering, där lastbilarnas styrning sköts med hjälp av mjukvara, som de fick den sista pusselbiten till helt självkörande lastbilar. Och det är i så kallad kontrollerad miljö som tekniken kan användas först, en miljö där Volvo kontrollerar vissa parametrar och där antalet oförutsägbara händelser är väldigt få.

BERGGREN: Självklart ska anläggningsmaskiner köra utan förare

Effektivare, lönsammare och miljövänligare

Volvo anser att de självkörande bilarna är bra för ekonomi, miljö och säkerhet. En gruvanläggning eller ett vägbygge kan bli effektivare, lönsammare och miljövänligare när de självkörande bilarna spar bränsle och tid och skapar en säkrare trafikmiljö.

Lastbilen gungar till lite när den stannar till vid ingången till gruvan. Volvos teknik kan monteras på vanliga lastbilar och jag skulle kunna köra iväg med just den här lastbilen, ut på vanliga vägar.

Men det är fler som vill åka med – fler som vill åka in i framtiden.

Ingen av dessa klassiska sportbilar nådde tröskeln för säkerhetserkännande hos den amerikanska organisationen Insurance Institute for Highway Safety (IIHS), som genomförde krocktestet. Trots att hela 65 bilmodeller lyckats med det tidigare i år.

Organisationens president Adrian Lund kommenterade krocktestresultaten för Ford Mustang, Chevrolet Camaro och Dodge Challenger, så här:

– Dessa fordon har många hästkrafter och når höga hastigheter och de kommer därför också ofta att krascha i höga hastigheter. Därför är det mycket angeläget att de har ett starkt säkerhetsskydd.

– Men så är det inte. Ingen av dessa tre bilmärken nådde upp till det högsta statusomdömet ”Top Safety Pick”, sa Adrian Lund.

LISTA: 10 begagnade lyxbilar – till priset av en Volvokombi

Mustang klarar sig minst dåligt

Minst dåligt gick det för Ford Mustang, som fick högsta betyg, Good, för takstyrkan, men hade svagheten i fronten där betyget blev medelmåttiga Acceptable.

Chevrolet Camaro hade sin svaghet i takstyrkan, där betyget bara blev Acceptable. Chevrolet Camaro var heller inte – till skillnad från Ford Mustang och Dodge Challenger – utrustad med någon form av krockundvikande system, vilket är ett minus.

Allra sämst gick det dock för Dodge Challenger, som fick näst lägsta betyg, Marginal, när det gällde stabiliteten i fronten. Det betyget är väldigt nära bottenbetyget Poor och det är mycket ovanligt att etablerade billtillverkare får så låga betyg i krocktester.

BEGAGNAT: Budgetbilar under 20 000 på Blocket

”Begränsat överlevnadsutrymme”

99 procent av 2016 års modeller som krocktestats av IIHS har fått har fått näst högsta eller högsta betyg och inte varit aktuella för det dåliga betyget Marginal. Men Dodge Challenger tillhör alltså den enda procenten som hittills gjort så dåligt ifrån sig.

Forskarna fann att föraren i Dodge Challenger hade ett ”begränsat överlevnadsutrymme” vid en frontalkollission.

Och så konstaterade de:

”Mätningar som gjorts på krockdocka indikerar en ´hög sannolikhet´ för allvarliga benskador.”

Dockans vänstra fot satt fast och fotleden hade deformerats. Tekniker tvingades att skruva isär krockdockans fot från dess ben för att den skulle kunna plockas ut från vraket.

Enligt en undersökning, från Highway Loss Data Institute, har sportbilar de högsta kostnaderna, bland personbilar, för krockskador.

Sugen på en Mustang? Se vad du kan få för din gamla bil här