Jag har en vän, D, som bor i Hjorthagen i norra Stockholm. Vid en avskild parkering bor det tiggare i 6-7 bilar. I år blir det för tredje sommaren. Det är stökigt och ibland utbryter slagsmål. D oroar sig för alla eldar som tiggarna tänder och har nu oräkneliga gånger ringt polisen. Den har kommit vid några enstaka tillfällen och konstaterat: ”Vi kan inget göra.”
D är väldig uppgiven och upplever att rättstaten sviker. Låter det bekant?
Det skulle dröja till 22 maj 2015 innan justitieminister Morgan Johansson, S, meddelade att han ville göra det lättare att avhysa personer som ockuperar privat mark. Det skulle sedan dröja ett år till den obligatoriska utredningen blev klar, den presenterades på torsdagen Och det kommer att dröja till 1 april 2017 innan en eventuell lagstiftning blir verklighet.
Vi kan kalla lagen lex Sorgenfri – efter den uppmärksammade kåkstaden i Malmö där fastighetsägaren inte kunde få hjälp av Kronofogden på grund av lagkravet att ockupanterna måste kunna identifieras.
Utredaren, Maria Åhrling, föreslår nu det självklara att ockupanter ska kunna avlägsnas även om deras identitet inte har kunnat fastställas.
Tänk om någon plötsligt ställer en husvagn på din tomt och du vill ha hjälp av staten att få bort inkräktaren. Beklagar. Då måste du betala 5 000 kronor i en grundavgift till Kronofogdemyndigheten. Så lyder Åhrlings förslag. Kanske vi ska vara tacksamma för att vi – än så länge – slipper hala upp tusenlappar till polisen vid en anmälan av bostadsinbrott?
Att staten på det här sätter avgiftsbelägger skyddet av vår grundlagskyddande äganderätt är fullständig absurt.
Åhrling ser inte så på saken: ”Om avgiften är alltför låg finns det en viss risk för att Kronofogdemyndighetens resurser tas i anspråk i onödan.”
Verkligheten är annars den att vi har en underbemannad poliskår som vi inte ska ta resurser ”från i onödan”. Därför vore det välkommet med ett system med kommunala ordningsvakter som kunde bistå vid vräkningar av olika typer av olagliga bosättningar.
Men det säger utredaren absolut nej till då det handlar om ”känsliga och ingripande åtgärder” för ockupanterna.
Det finns lagstiftning – som egenmäktigt förfarande och hemfridsbrott – vilken kan användas mot tiggarlägger och irländska asfaltsläggarinvasioner. När det gäller offentliga platser finns en ordningslag.
Jag bara undrar: Hur många ockupanter har fällts i domstol för något av ovan nämnda brott?
Den svenska rättsstaten har uppenbarligen kapitulerat inför denna typ av brott. Och sedan får privata ägare och kommuner lägga miljoner på städning och sanering.
Polismyndigheten saknar resurser och måste prioritera annat, samtidigt som kommunala ordningsvakter – enligt utredaren – utgör ett hot mot rättssäkerheten för ockupanterna.
Vad återstår? Ja, risken ökar förstås för att fler militanta medborgargarden poppar upp i Sverige. Som om det inte har varit nog med avskyvärda attacker på fattiga tiggare.
Jag vill hävda att upprätthållandet av äganderätt och ordning och reda i det offentliga rummet är betydligt viktigare för fattiga människor. Det gäller såväl i Sverige som i Rumänien.
Läs också:
Migranterna måste kunna vräkas
Polisen har svikit om migrantlägret
Nej, vi måste inte ge tiggare bidrag
Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.
