Flyktingkatastrofen har beskrivit som det största problemet för Europa och EU hittills. Och visst är miljontals flyktingar ett internationellt problem som vi har svårt att lösa och svårt att acceptera.
Men dieselskandalen som briserade förra hösten kan komma att skaka om Europa och dess makthavare på ett annat sätt än de fattiga flyktingarna från Syrien och Afghanistan.
För den här gången handlar det om pengar och europeiska jobb.
Bilindustrin är motorn i många länders ekonomier över hela världen och alldeles speciellt i Europa. Och nu krockar den här industrins intressen med klimatpåverkan och miljörörelsen.
Vi kan helt enkelt inte fortsätta att öka CO2- och nox-utsläppen från en allt större bil- och transportsektor.
Svaga regler och dålig efterlevnad
För att sänka utsläppen har EU brottats med bilindustrin över regler och metoder. Reglerna har i många fall blivit svaga och efterlevnaden har varit dålig.
Det finns några hörnstenar i regelverket som inte fungerat:
1) Varje land testar själva sin bilindustri. Så om Volvo har stor makt i Sverige så är risken minimal att svenska myndigheter går hårt åt Volvo. Risken att fusk släpps igenom är påtaglig.
2) Varje lands myndigheter är styrda av EU:s godkännande. Om Volvo lirkat igenom en bil i de svenska myndigheternas test så blir bilen godkänd i EU. EU har alltså godkänt de bilar som det nu pratas om som fuskare. De som borde upptäckt felaktigheterna har inte gjort det – eller valt att blunda.
3) Reglerna har i vissa fall varit medvetet luddiga och man kan misstänka att bilindustrin gjort allt de kan för att skapa små kryphål.
Vi konsumenter ska inte svära oss fria heller. För vi har köpt bil efter plånboken och inte alltid betalat för den tekniska utvecklingen.
”Problemet kommer att bli värre”
Så nu står vi där med en rad olika länder vars ministrar och bilindustrichefer pekar finger på varandra.
Ni har gjort fel!
Ni har fuskat!
Ni ska inte få sälja era smutsiga bilar här för vi vill bara ha bilar som vi själva byggt!
Bilbyggande har blivit storpolitik eftersom bilbyggandet står i centrum både för miljöpolitiken, utrikespolitiken och sysselsättningen.
Och nationalismens fulaste ansikte finns där hela tiden för att elda på grundkonflikten.
Det är deras fel.
Det är de som gjort fel.
Men ett starkt regelverk och en stark efterlevnad hade det här aldrig hänt.
Och jag är rädd att problemet bara kommer att bli värre i takt med att miljökraven ökar och vi hittar fler exempel än Volkswagens, Mitsubishis och Suzukis fusk.
I fallet med flyktingarna kunde EU-kollektivet till viss del skjuta ifrån sig problemet och be Turkiet om hjälp.
Men dieselskandalen försvinner inte så enkelt. Den stinker helt enkelt alldeles för mycket för det.