Det har gått tio år sedan de första fartkamerorna sattes upp i Sverige. Idag finns det 1 500 stycken. Varje år tar de över en kvarts miljon bilder på fartsyndare. Alla bilder hamnar hos en enhet hos polisen i Kiruna. Där analyserar bilderna för att ta reda på vilka som kört bilarna för fort.
LÄS OCKSÅ: Polisen blev ångerfull – bötfällde sig själv
”Bättre att ägaren bötfälls”
Men det är bara en av tre förare som till slut verkligen kan bötfällas. I Sverige är det enligt lag bara den som kört för fort som kan bötfällas. Om det inte klart framgår av bilden finns det ingen skyldighet att uppge vem som suttit bakom ratten.
I exempelvis Storbritannien, Nederländerna, Österrike och Frankrike är det i stället ägaren till fordonet som automatiskt är ansvarig till fortkörningen.
Den ordningen skulle trafikstrategen Ulrika Eriksson på polismyndigheten också gärna se i Sverige.
– Personligen tycker jag att det vore en bättre idé att ha ägaransvar eftersom det då skulle bli lättare att få igenom de olika ärendena, säger Ulrika Eriksson, till SVT.
Böterna för dem som kör för fort och slutligen fälls varierar mellan 1 500 och 4 000 kronor.
De flesta positiva till fartkameror
Nu är det inte många som ifrågasätter fartkamerornas existens. Men där de första kom 2006 fanns det en hel del kritik. Den ökade övervakningen ifrågasattes liksom den höga kostnaden: över en miljard kronor. Pengar som kritikerna tyckte kunde satsas på vägunderhåll i stället.
Men kritiken tystnade rätt snabbt och i dag uppger 70 procent av bilisterna att de tycker fartkamerorna är bra och gör nytta genom att få ner hastigheterna längst olycksdrabbade vägsträckor och därigenom rädda liv.
Alla fartkameror är dock inte aktiverade dygnet runt. Det är bara ibland som de sätts på för att ta bilder. Däremot registrerar fartkamerorna ständigt fordonens hastighet.
– Aktiveringsgraden sker selektivt, men alla 1 500 fartkameror är på någon del av dygnet, säger Ulrika Eriksson.