Jeremy Clarkson har drömt om en Ford GT40 hela sitt liv, men den långe programledaren har svårt att få plats i originalets trånga kupé. Därför blev han eld och lågor när han fick möjligheten att köpa uppföljaren som som släpptes 2006. 

Men det blev inte riktigt som Clarkson hade tänkt sig – något som kollegerna James May och Richard Hammonds inte var sena att göra sig roliga över i ”Top Gear”.

BILTEST: Dyrast och snabbast genom tiderna – vi kör Ford GT 

Anklagade Clarkson för stöld

Det gick egentligen utför redan från start. 

Efter inspelningen av ännu ett avsnitt av ”Top Gear” skulle Jeremy Clarkson köra hem sin ögonsten när startspärren la av. 

Ford åtgärdade problemet, men bilen fortsatte att krångla. 

Samma kväll som han fått tillbaka den började alarmet gå vid ett flertal tillfällen. Därefter anklagade bilens anti-stöld-system Clarkson för att ha stulit bilen fem gånger under en och samma dag. 

LÄS MER: Jeremy Clarkson väljer sina 10 favoritbilar 

Såldes för tre miljoner

Till slut fick Jeremy Clarkson nog och lämnade tillbaka bilen. Men separationsångesten var ändå så stor att han köpte tillbaka den. 

För ungefär en månad sedan dök den upp hos auktionsfirman RM Sotheby’s med bara 9,6 mil på mätaren. Det uppskattade värdet angavs vara mellan 2,2 och 2,8 miljoner kronor, men det sista budet landade på strax över tre miljoner kronor. 

Vi får hoppas att den nya ägaren har mer tur än Clarkson. 

A-traktorerna får gå i 30 kilometer i timmen. En höjd fartgräns är under diskussion och flera kommunpolitiker har motionerat om en ökning till eller 45. 

Men det här exemplaret gick bra mycket snabbare än så. När polisen testade fordonet i centrala Strömsund under torsdagsmorgonen kom det utan större problem upp i hela 100 kilometer i timmen.

Efter att föraren förhörts togs A-traktorn i beslag. 

LÄS MER: Höjd fartgräns för A-traktorer på gång 

13 000 A-traktorer riskerar körförbud

Tidigare har bara epatraktorerna haft besiktningskrav, men från och med den 20 maj nästa år kommer detsamma att gälla A-traktorerna. 

Det innebär att de runt 13 000 fordonen av typen som finns i Sverige riskerar körförbud om de inte lever upp till reglerna.  

LÄS MER: I maj riskerar 13 000 A-traktorer få körförbud

Kinesiska myndigheter har upptäckt att elektroniken som driver bränslepumparna i de aktuella modellerna kan tappa ström, vilket leder till att bilen stannar. 

Nu väljer den amerikanska transportstyrelsen NHTSA att utfärda ett återkallelsekrav på 280 915 bilar i USA. Fordonen som ska tas in för åtgärd är Passat tillverkade mellan 2006 och 2010 respektive CC byggda mellan 2009 och 2016. 

LÄS MER: Porsche återkallar 21 500 Cayenne – svenskar berörs 

Volkswagen känner inte till att problemet hittills har orsakat några olyckor eller skador. Tillverkaren kommer att kontakta ägare till fordonen under oktober. 

I nuläget omfattar återkallelsen inga svenska bilar. 

LÄS MER: Polisen utfärdade felaktiga hastighetsböter – i över ett år 

Med den nya modellen DB11 lyckades Aston Martin äntligen göra vinst under det senaste kvartalet. 

Bortsett från det har det varit röda siffror under fem års tid. Men nu hoppas den brittiska tillverkaren att den kommande suv-modellen DBX ska bli det riktiga genombrottet. 

LÄS MER: Aston Martin visar ny drömbil – en kombi 

”Ett måste för att överleva”

Sedan planerna om en suv tog form 2014 har DBX varit vd:n Andy Palmers hjärtebarn. 

– Mitt meddelande var tydligt: om Aston Martin vill överleva måste vi bygga en suv, sa han kort efter att han tillträtt som chef. 

Det är den visionen som nu är ett stort steg närmre att bli verklighet. Modellen är nämligen en gång för alla färdigdesignad, uppger Autocar. 

LÄS MER: Här är superbilen från Aston Martin och Red Bull

DBX blir ingen elbil

På förhand har det ryktats om att DBX skulle kunna bli en elbil. 

Så blir det inte. I stället satsar Aston Martin på V8- och V12-motorer för att bättre kunna möta konkurrenterna i segmentet för lyxsuvar. Där finns bland annat Bentleys nya Bentayga och Lamborghinis kommande Urus. 

Vi får också veta att modellen kommer att vara lik den konceptbil som visades i Genève 2015, byggd på en modifierad version av plattformen som finns i DB11. Den kanske största skillnaden är att den får fyra dörrar i stället för två. Utöver det ska taklinjen också ha flyttats upp för att långa passagerare inte ska behöva slå huvudet i taket. 

Aston Martin har gått bankrutt sju gånger under sin 104-åriga historia. Det är inte konstigt att tillverkaren väljer att ge sig in i suv-segmentet för att vända trenden. Där har inte minst Porsche bevisat att det finns stor efterfrågan och mycket pengar att hämta. 

Bentley har publicerat bilder på sin kommande version av Continental GT. Den nya modellen ska visas på bilsalongen i Frankfurt om två veckor och börja säljas nästa år.

Nya Continental GT byggs på samma VW-gruppplattform som bland annat Porsche Panamera, nya Porsche Cayenne och Audi Q7 har. Precis som övriga bilar på den nya plattformen MSB så betyder det lägre vikt, vilket verkligen Bentley kan behöva, samt tillgång till flera assistanssystem. Däremot har Bentley inte avslöjat om bilen får samma fyrhjulsstyrning som till exempel Cayenne och Q7.

LÄS MER: 11 populära suv:ar med stora brister 

Continental GT har 626 hästkrafter

Under huven sitter en W12-motor på sex liter, som delas med Bentayga. Den har trimmats till 626 hästkrafter, från tidigare 582. Motorn levererar kraft via en åttastegad automatlåda och det blir så kallad aktiv fyrhjulsdrift. Nya Coninental GT får också aktiv luftfjädring för bästa komfort. 

0-100 km/tim ska klaras på låga 3,7 sekunder och toppfarten är 333 kilometer i timmen. 

Designen har fått en översyn och Continental GT ska se något mindre klumpig och stor ut. Överlag ger den ett aggressivare intryck än tidigare versioner av bilen. 

Interiören får drag av Porsches Panamera med en stor 12,3-tums pekskärm.

LÄS MER: Mer kraft i nya Porsche Cayenne 

Blir sannolikt väldigt dyr

Det var åtta år sedan Bentley visade en ny Continental GT senast.

Hittills har Bentley sålt 66 000 sedan introduktionen 2003 inklusive flera varianter som till exempel V8-modeller och cabrioleter. 

Vad den nya modellen kommer att kosta vet vi inte än, men föregångaren började på 1,8 miljoner kronor. 

När jag var 16 år körde jag motorcykel, en 125 cc:are som lätt gjorde 120 km/tim. Men när vintern kom var jag sugen på en A-traktor. Det här var under de där åren det fanns både EPA- och A-traktorer och jag minns att jag provkörde en EPA där det gick lätt att lossa spärren i växellådan och därmed få två växlar till. Då gick det undan.

Flera kompisar byggde traktorer och jag var med några gånger i garagen med vinkelslipen och svetsen.

Men väldigt mycket har hänt sedan dess. Därför är förslaget att tillåta A-traktorerna att gå 45 km/tim en lite större fråga än bara 15 km/tim hit eller dit. Och ska vi vara ärliga, om traktorerna verkligen ska hänga med i trafikrytmen i dag ska de väl klara 50 km/tim, eller varför inte 70?

Men då och då behöver utvecklingen pausas och vi behöver tänka över vad vi egentligen vill. Vilka typer av fordon vill vi att våra 15-åringar kör? Vad behöver landsbygden och skogs- och jordbruket i dag? För A-traktorn är en slags kompromiss, ett arbetsfordon som också blivit ett entusiast- och nyttofordon. 

LÄS MER: De vill höja fartgränsen för A-traktorer 

Att införa besiktningskrav på de dryga 13 000 A-traktorerna i Sverige är bra, det är ett steg åt rätt håll och det är en liten garanti för att de här bilarna i alla fall någorlunda är i trafiksäkert skick.  Det är inget kontroversiellt krav och alla som verkligen har sin A-traktor som entusiastfordon har redan fordonet i så bra skick att det klarar en besiktning. Många av de här traktorerna är mer eller mindre i utställningskick redan.

Jag ser ändå ett problem med att höja hastigheten till 45 km/tim. Trafiken blir allt mer intensiv, även på landsbygden, och våra ungdomars trafikkunskaper blir sämre i takt med att skolan nedprioriterar trafikutbildningen. Unga människor har heller inte ett fullt utvecklat konsekvenstänk, även om de utbildas, och det finns en anledning till att vi kräver 18 år och tuff utbildning för att få vistas i trafiken på riktigt.

LÄS MER: 13000 traktorer kan få körförbud 

Fordonsparken blir allt mer komplex med snabba elcyklar på gång- och cykelbanor, airboards, elskotrar och det är svårt för regelmakarna att hänga med. Att då låta en 15-åring i en A-traktor – inte sällan i en stor lastbil på flera ton – känns inte helt rätt, inte ens ute på landet. Det känns lika fel som att se de horder av snabba cyklister kryssa fram mellan barnvagnarna och rullatorerna runt Södermalm.

Om A-traktorerna ska tillåtas köra 45 km/tim – samma som dagens mopedbilar, vilket är ett lika stort problem – så behövs det här:

1) Någon slags viktregel. Att en 15-åring kan köra en tung traktor, lastmaskin eller ombyggd lastbil i vanlig trafik känns inte helt okej. Jo, jag var också 15 år och bäst i världen på att köra men det betyder inte att jag hade rätt.

2) Tuffare utbildningskrav.

3) Tuffare åtgärder vid förseelser med mer eller mindre nolltolerans vad gäller överträdelser. 

Jag skriver de här punkterna i ett slags försök att övertyga mig själv om att unga människor ändå måste ut i trafiken på något sätt. I ett försök att spola tillbaka tiden och förstå vad A-traktorerna, mopederna och motorcyklarna betydde för mig på den tiden och därmed också betyder i dag för dagens 15-åringar. Jag bodde på landsbygden och fordonet var min frihet, mitt allt. 

Ändå. När jag i dag ser 15-åringar i framför allt de stora tunga A-traktorerna eller på de allra snabbaste motorcyklarna knyter det sig i magen. Att skydda mot faror med förbud är verkligen inte lösningen. Men det behöver vara ett ge och ta. Vi måste med reglerna visa att trafiken inte är någon lekplats för det finns i dag för många oskyddade trafikanter som kan råka illa ut på riktigt.

Så riksdagen: tänk efter innan ni höjer hastighetsgränsen. Bestäm er för vilka fordon vi vill ha i trafiken, vilka som ska köra dem och vilken kunskap som behövs. Höj bara inte.

Vad sägs om leverans av en Margerita eller en Calzone i en självkörande Ford? Så tänker i alla fall två av världens allra största aktörer när de inleder ett nytt samarbete.

Ford och Domino’s ska inleda ett projekt där de undersöker vad kunder tycker om att få sin pizza levererad av en bil.

– Som experter på leveranser så har vi tittat på utvecklingen av självkörande bilar med stort intresse och vi tror att hela transportsystemet står inför en fundamental förändring, säger Domino’s vd Patrick Doyle i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Volvo köper parkeringsbolag 

Pizzakunden måste hämta maten vid bilen

Ford har länge arbetat efter en strategi där framtidens självkörande bilar i första hand kommer att användas för godstransport och nya tjänster och att de inte kommer att ersätta dagens bilar rakt av. Ford planerar att börja bygga helt självkörande bilar senast 2021.

Under ett antal veckor kommer pizzaköpare i Ann Arbor, USA, att få välja om deras pizza ska levereras av en Ford Fusion Hybrid där föraren är en av Fords ingenjörer. Kunden kan spåra leveransen i sin telefon och de kommer att få ett sms när bilen närmar sig. Med en unik kod ska de kunna låsa upp bilen och plocka fram pizzan.

Kunderna ska sedan presentera sina intryck och åsikter för Ford och Domino’s. Enligt Domino’s är de nyfikna på hur kunderna kommer att reagera när de behöver gå ut för att hämta maten. Domino’s ska också utveckla gränssnittet mot kund för att vara säkra på hur bilen ska parkera hos kunden.

Porsche fick utså mycket spott och spe när de visade sin suv Cayenne för första gången. Men oj vilken succé det blivit. I dag är Cayenne Porsches näst mest sålda modell och en riktig kassako.

Tredje generationen av Cayenne presenteras på bilsalongen i Frankfurt och är en logisk vidareutvecklingen. Den tekniska plattformen delas med syskonet Panamera och kusinen Audi Q7. Det betyder bland annat att Cayenne får samma typ av bakhjulsstyrning och fjädringskomponenter som vi tidigare upplevt i bland annat Panamera.

LÄS MER: Panamera – äntligen fulländad 

Cayenne får bättre köregenskaper

Det betyder bättre vägegenskaper trots att Cayenne växt i storlek. Porsche bantar också Cayenne rejält och trimmas samtidigt drivlinorna. Det är i praktiken 20 hästkrafter upp på samtliga motorer och dessutom är den nya åttastegade automatlådan kvickare än tidigare. Lägg sen till cirka 65 kg lägre vikt och ni får en snabbare Cayenne med bättre respons och bättre egenskaper vid sportig körning.

Inredningen har också uppdaterats och följer även den samma snygga layout som i Panamera. Du får en 12,3-tums pekskärm och säkerhetssystemet uppdateras med en värmekamera som ska upptäcka faror och system för att hålla Cayenne i rätt fil.

LÄS MER: Schweiz stoppar försäljningen av Cayenne diesel 

Porsche behåller kritiserad diesel

Porsche väljer att behålla den kritiserade dieselmotorn som Porsche nyligen tvingades återkalla för att komma tillrätta med mjukvaran som styr utsläppen. Men Porsche ska också, precis som i dag, erbjuda en laddhybriddrivlina till Cayenne.

Porsche har hittills sålt 760 000 Cayenne sedan 2002 och flera sportbilskonkurrenter har följt med Porsche in i suv-segmentet. Segmentet väntas också växa världen över de kommande åren. 

Porsche ska bygga nya Cayenne vid sidan av VW Touareg och Audi Q7 i VW-fabriken i Bratislava. Det betyder att Porsches fabrik i Leipzig tappar produktion.

Det är typiskt svenskt att högertrafikomläggningen för 50 år sedan – den 3 september 1967 – var en Europaanpassning och ett slag för trafiksäkerheten. Frågan hade debatterats länge – i praktiken till och från sedan 1718 då vi skulle köra till höger och 1734 då det svängde till vänstertrafik igen.

Men till slut böjde vi oss för majoriteten i Europa och för det faktum att de flesta bilar som importerades till Sverige var vänsterstyrda. Sitter du till vänster i bilen är det säkrare att hålla till höger – och därmed ha bra sikt mer eller mindre mitt i vägbanan och vid omkörningar.

Och det var kanske i grevens tid vi ställde om till högertrafik. Kostnaderna utreddes flera gånger mellan 1927 och 1955 och att ställa om i dag hade varit mer eller mindre en omöjlighet.

Jag var två och ett halvt år när mina föräldrar svängde över på höger sidan med sin stora raggarbil och jag minns inget av själva dagen. Däremot minns jag H-klistermärkena och kampanjsången ”Håll till höger Svensson” som måste ha spelats långt efter den 3 september 1967.

Dramatisk folkomröstning

Bakom beslutet om högertrafik finns en dramatisk folkomröstning 1955 som vänstersidan vann med förkrossande 82,9 mot 15,5 procent. Vänster hade mobiliserat lokala föreningar och förbund medan höger hade de etablerade politikerna och stora bil- och motorförbunden. 

Statsminister Tage Erlander slog fast att folkomröstningen bara varit rådgivande och 1963 löstes så den infekterade frågan med att riksdagens båda kamrar röstade för en omställning till högertrafik.

I dag är de flesta experter överens om att det var ett riktigt beslut, inte minst för trafiksäkerheten. Biltillverkarna verkar stå ut med att bygga både höger- och vänsterstyrda bilar och det finns ingen hörbar debatt i vänsterländerna för en omställning. I dag skulle förstås också kostnaderna för en omställning vara enorma med tanke på trafiksituationen.

Riksdagen beräknade att omställningen då, 1967, skulle kosta totalt 600 miljoner kronor och omställningen betalades av fordonsägarna via en speciell skatt under åren 1967 till 1970. Jo, redan då var riksdagen kvicka med att debitera fordonsägarna kostnaden.

Om bilderna är klassiska så är stunden ett stycke svensk historia. All trafik stoppades klockan 04.50 på morgonen den 3 september. Bilar, cyklar och bussar styrde försiktigt över till höger sida och först prick 05.00 fick trafikanterna börja röra på sig igen.

Bara tanken på en helt stillastående trafik över hela landet är magnifik och den 3 september 1967 är förstås en dag jag gärna åkt tillbaka till i ”ett Tillbaka till framtiden”-scenario.