Skatten på drivmedel betyder mycket för statens intäkter. Och i takt med att vi köper färre liter bensin och diesel – tack vare att vi kör mer och mer på el och åker kollektivt – minskar statens intäkter.

Det här vill regeringen kompensera med ökad skatt och att skatten från och med nu ska indexeras med BNP. Koldioxidskatten räknas redan i dag upp med konsumentprisindex men ska vi i stället gå på BNP betyder det en uppräkning med ytterligare två procent.

LÄS MER: Så fungerar den nya bilskatten

Slår hårt mot landsbygden

Det finns tre stora problem med förslaget:

Vi får ytterligare en ökning av skatten som riskdagen inte fattar beslut om. Skattehöjningen går ”under radarn” framöver och vi vanliga väljare får en mindre chans att vara med i debatten. Skatten bara höjs, år efter år.

 Är det rimligt att skatten höjs för att kompensera minskade intäkter? I förlängningen betyder det att de sista fossilbränsledrivna bilarna ska betala enorma summor i skatt för att staten behöver samma pengar som under de värsta fossilåren.

 Alla former av skattehöjningar på bränslet slår hårt mot landsbygden.

Hela bränsleskattfrågan och hanteringen av eventuella miljöbilspremier är komplicerad och kräver en tydlig och rak linje med en vision. Vad vill vi ha för bilar i framtiden? Hur ska staten ta in summor motsvarande koldioxidskatten när vi bara kör på el? Hur vill vi få ihop de olika kraven i storstäder och landsbygd? Och är det möjligt att ersätta bilen med kollektivtrafik i ett land som Sverige?

Få tar frågan på allvar

Tyvärr ser jag få politiker och partier som verkligen tar den här frågan på allvar. Istället blir det snabba förslag som sågas av än den ena och än den andra. Ogenomtänkta förslag får stryk av olika högljudda instanser och politikerna som kastat ur sig förslagen har svårt att förklara eftersom det inte finns en vision bakom förslaget.

Kanske är det rätt med högre skatt på fossila drivmedel – kanske inte.

Men vi ska akta oss för att införa indexerade skatter som riksdagen tappar kontrollen över.