Saab Sonett 1 ”Super Sport” premiärvisades 1956 på Stockholms Bilsalong, som det året hölls i S:t Eriksmässans nybyggda lokaler på Östermalm. Sin amerikanska debut gjorde bilen senare på våren, vid bilmässan i New York, där den var ett dragplåster vid Saab-introduktionen i USA.

Ursprungligen togs bilen fram för att användas i tävlingsverksamhet. 1958 ändrades reglementet i en av de viktigare klasserna och det blev möjligt att köra med lättade standardbilar med trimmade motorer – dåtidens STCC-bilar.

Totalt byggdes bara sex bilar av Saab Sonett 1 och unikt nog finns alla sex fortfarande kvar. Bilen byggdes förstås med dåtidens flygteknik och fick till exempel ett chassi av nitade aluminiumprofiler vilket gav en tomvikt på bara 70 kilo.

En riktig värstingmotor

Den fick en riktig ”värstingmotor”, en trecylindrig tvåtaktare på 750 kubik som hämtades från då nya Saab 93, trimmad till fabulösa 57,5 hästkrafter. Installationen är en historia i sig. För att viktfördelningen skulle bli korrekt satte man in motorpaketet tvärtom jämfört med standardbilen, så att växellådan hamnade längst fram och motorn bakom framaxeln. För att få det hela rätt – annars hade det blivit tre växlar bakåt – valde man att helt sonika ändra motorns rotationsriktning, något som är förhållandevis enkelt på en tvåtaktare.

Toppfarten var bortåt 160 km/tim och stående kvartsmilen klarades på 19,2 sekunder, ett rätt hyggligt värde än i dag.

Sonett II kom 1967 och var ett mer ambitiöst försök att slå sig in på marknaden för tvåsitsiga sportbilar. Den var ämnad främst för den amerikanska marknaden och de sportiga intentionerna hos den kvicka lilla bilen var inte att ta miste på, ett exempel var Monte Carlo-motorn från Saab 96 med inte mindre än tre förgasare.

0-100 på 12,5 sekunder

Karossen var som tidigare gjord av glasfiberplast och satt på ett chassi av stål med en integrerad störtbåge. Motorhuven satt upphängd i framkant och gick att fälla framåt att både motor, växellåda och de främre hjulupphängningarna var lätt åtkomliga. 0-100 km/h klarades av på 12,5 sekunder och toppfarten var 160 km/tim. Men trots detta byggdes inte fler än 258 bilar med Monte Carlo-specifikationen under de två år den var i produktion.

Senare följde en mer kraftfull version av Sonett II som då utrustades med V4-motor. Den versionen känns igen på den rätt betydande bula man var tvungen att göra på motorhuven för att få rum med den större motorn. Av modell II med V4 byggdes det totalt 1 868 bilar under tre års produktion.

Generation III debuterade på bilmässan i New York våren 1970, och var en markant annorlunda bil jämfört med de tidigare versionerna. Den hade blivit något större och tyngre men det kompenserades av att V4-motorn nu hade fått effekten ökad ytterligare. Italienske designer Sergio Coggiola hade skapat djärva linjer både bak, fram och interiört. Bakrutan var upphängd på gångjärn vilket innebar att man för första gången hade enkel access till bagageutrymmet. Fram stoltserade den bland annat med manuellt upp-och-ner-fällbara strålkastare som slocknade automatiskt vid fällning.

Finns i Trollhättan

För att möta amerikanska krav fanns nu bilen också med luftkonditionering och manuell golvväxelspak, det senare har alltid varit något av själva definitionen på en sportbil i USA. Modellår 1974 blev tyvärr det sista året för Saab Sonett. Bilen såldes i huvudsak på den amerikanska marknaden (även om ett antal slank ut i Sverige också varje år) men allt strängare USA-krav på avgasrening, krocksäkerhet och höjd på stötfångarna bidrog till att ta död på många små sportbilar av Sonettens typ. Totalt byggdes 10 236 bilar och den allra sista Sonetten, en ljusgul skönhet med stripes, lämnade fabriken i skånska Arlöv för en färd direkt till Saabs bilmuseum i Trollhättan där den finns att beskåda än i dag.

 

Hur är den att köra? Motorljudet är rått – speciellt från tvåtaktaren som låter som ett smatterband. Körställningen är inte den bästa och stundtals undrar jag om bilen har någon ljudisolering överhuvudtaget. Men kupén fungerar mer som en resonanslåda åt motorn. Sonetten är inte den mest komfortabla bil jag kört men otroligt underhållande. Det märks att de som tagit fram bilen och gett den sin speciella karaktär var bilentusiaster med tonvikten på rally, vilket också Saab var världsmästare på.

 

Vad kostar en Sonett? Den Sonett som vi refererar till i faktarutan – Sonett III från 1970 kostade då 28 500 kronor på gatan. I dag ligger priset för en Saab Sonett på 75 000 kronor och upp till 125 000 kronor.