Partierna i miljömålsberedningen har satt upp mål för Sveriges klimatpolitik. Ett viktigt mål är att utsläppen av koldioxid från biltrafiken i Sverige bör minska med 70 procent till 2030, jämfört med 2010.
– Det är ett jäkla ambitiöst mål, säger beredningens ordförande Anders Wijkman.
Han påpekar att målet måste ligga på denna nivå om det övergripande målet, att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minskas till i princip noll senast år 2045, ska kunna uppnås. I det sammanhanget är det biltrafiken som är det stora problemet.
Inte skrotas
– De senaste tre åren har det sålts en miljon bensin- och dieselbilar i Sverige. Det är delvis en effekt av att oljepriset har varit så lågt, säger Wijkman.
Han menar dock att målet på 70 procent är fullt möjligt att nå med nya styrmedel och utveckling av teknik.
– Det är inte så att bensinbilarna ska skrotas. Men det krävs att vi ersätter en stor del av de fossila bränslena med drop-in-bränslen. För det krävs nya bioraffinaderier, vilket kräver ändrade skatteregler inom EU, men det får Sverige arbeta för.
Mixade drivmedel
Drop-in-bränslen är biobränslen som mixats med bensin eller diesel. I dag är volymerna små och priset ganska högt. Det innebär att kostnaden för den enskilde bilisten kan bli något högre än i dag, tror Wijkman.
– Men så fort vi får större volymer av drop-in-bränslen på marknaden blir de billigare.
Han påpekar att systemet med drop-in-bränslen är tänkt att fungera under en övergångsperiod och att en ökad försäljning av elbilar krävs på sikt.
Regeringen arbetar också på ett system som innebär att de som köper de mest miljövänliga bilarna får en statlig premie, som betalas av de som köper bensin- och dieselbilar.
Fotgängare i fokus
Wijkman påpekar också att utredningen vill att gång, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras vid stadsplanering och att det måste bli lättare att välja buss och tåg.
Av de sju partierna i miljömålsberedningen så är det bara Vänsterpartiet som är kritiskt till målen. Jens Holm (V) anser att målet för transportsektorn är en ambitionssänkning och pekar på att partierna tidigare talat om en sänkning på 80 procent.
– Det är lite märkligt, säger han.
Miljömålsberedningen föreslår också delmål för att nå det övergripande målet om nollutsläpp 2045.
”Köpa sig frI”
År 2030 ska utsläppen ha minska med 63 procent jämfört med 1990 och år 2040 med 75 procent. Åtta respektive två procentenheter ska dock Sverige kunna tillgodräkna sig genom klimatåtgärder i andra länder. Även det är V kritiskt till.
– Vi kommer att kunna köpa oss fria. Det är inte en ambitiös klimatpolitik, säger Holm.
Den ”flexibiliteten” i klimatmålen har dock varit avgörande för att Moderaterna skulle sluta upp.
– För att politiken ska bli effektiv behövs ett stort mått av flexibilitet, säger Johan Hultberg(M).
Han uppger dock att ”till syvende och sist” så ligger det stora ansvaret för att utforma klimatpolitiken på kommande regeringar.
– Om det blir dyrt beror på hur man utformar den faktiska politiken.
Han utesluter inte att koldioxidskatten kan komma att behöva höjas under åren fram till 2030. Moderaterna säger däremot fortsatt nej till kilometerskatt för tunga fordon och till en flygskatt. Enligt Hultberg tar miljömålsberedningen inte ställning till de skatterna.
Viktigast nu är, enligt honom, att regeringen tar fram långsiktiga spelregler för biodrivmedelsbranschen.