Patrick Ekwalls välskrivna krönika i Expressen förra helgen handlar om formel 1 och om vår anonyma F1-stjärna Marcus Ericsson. Eller ska jag skriv F1-förare? För Ekwall undrar också varför Ericsson inte är någon stjärna? Ekwall drar paralleller till hur det var i Sverige på 1970-talet och han skriver att han trodde att vi hade en svensk i F1 igen skulle intresset ta fart.

För att förstå historien om Marcus Ericsson och hur han nådde den absoluta världseliten i sin sport är det viktigt att förstå hur Marcus rådgivare Eje Elgh fungerar. Eje Elgh är regissören bakom Marcus Ericssons karriär och likt en Ingmar Bergman har han skolat sin stjärna mot toppen. 

Jag intervjuade Eje Elgh för första gången för över 25 år sedan. På Ejes garageuppfart ställde jag frågor medan Eje tvättade sonen Alexanders motocrosshoj. Frågorna och svaren blev fler och fler och Eje lärde mig väldigt mycket om hur bil- och motorsport fungerar i grunden.

Motorsporten är unik på det viset att inte i någon annan sport måste idrottaren själv dra in lika mycket pengar från sponsorer. En 12-åring gokartförare lär sig tidigt två saker: att jaga pengar och att ta ut snabbaste linjen i en kurva.

Eje Elgh har i alla år haft väldigt svårt för unga förare som försökt att använda tidningar och tv-kanaler för att ragga de här sponsorerna. Vill du få igång Eje så räcker det med att börja prata om hur förare X eller förare Y försökt skapa rubriker som ska leda till artiklar som ska ge ett högre marknadsvärde. 

Eje har också sett hur många F1-satsningar punkterat och vad som är baksidan av ”mediavägen”. Ofta är det besvikelse och en tydlig förlorarstämpel. När förare X inte nådde F1 är det svårt att svälja alla de gamla klippen med rubriken ”Mitt mål är att köra i formel 1”. Vad förare X än vinner så är han en förlorare. För Kenny Bräck krävdes det en seger i Indy500, en snäll dialekt och en rejäl krasch för att bli folkkär.

När Eje Elgh tillsammans med Kenny Bräck hittade supertalangen Marcus Ericsson sommaren 2006 och samtidigt fick med sig ett antal väldigt stora sponsorer skapades en plan där Marcus skulle till F1. Marknadsvärdet spelade ingen roll i den planen, pengarna fanns där ändå. Det är en unik plan – i Sverige och ute i världen. Fanns bara förartalangen skulle inte plånboken sätta stopp. Hittills har vi inte sett en enda av de där sponsorerna räcka upp handen och säga ”det var tack vare oss det hände”. Det är också unikt, för den här lilla exklusiva sponsorgruppen har satsat bortåt 800 miljoner kronor på Marcus Ericssons karriär – hittills. Lägg sen på att de förra sommaren räddade hela Sauber-stallet med ytterligare uppåt en miljard kronor. Allt utan att vilja synas det allra minsta.

Marcus Ericsson har alltid tävlat lite i skuggan av den stora svenska idrottsvärlden och han har aldrig behövt uppmärksamheten för att få ihop fler sponsormiljoner. Därför kunde Eje Elgh slussa Marcus via först England och Japan och sen flera år utan segrar i GP2 till F1. Andra har behövt en seger i F3, GP2 eller ett speciellt lopp för kunna ta det sista steget.

Marcus Ericsson har aldrig i sin karriär tagit de stora segrarna som skapat rubrikerna. Och vi har aldrig som med Kenny Bräck, Björn Wirdheim, Alexander Storckenfeldt eller Alx Danielsson känt att F1-världen varit orättvis mot oss svenskar och våra talanger.

Jag vill påstå att en talang som Felix Rosenqvist tack vare sina segrar och på grund av den här känslan av orättvisa i dag har ett större stöd i bilsport-Sverige än Marcus Ericsson. Inte ens nu känner vissa att Mercedes borde värvat Marcus istället för Valtteri Bottas som ersättare till Nico Rosberg. Även om jag håller med när Viasats Janne Blomqvist i en kaxig krönika skriver att Marcus Ericsson är en minst lika bra förare som Bottas.

Marcus Ericsson har alltså aldrig varit folklig som en Kenny Bräck, har aldrig behövt eller jagat uppmärksamheten och aldrig tagit de bragdartade segrarna. 

I sin krönika skriver också Patrick Ekwall att det tycks vara ett mindre intresse för F1-sporten i Sverige i dag jämfört med på 1970-, 1980- och 1990-talet. Så är det säkert om vi låter de allmänt sportintresserade göra bedömningen. Men i den kategorin finns också sporter som tennis, alpint och golf. Kom också ihåg att motorsporten inte har ett OS var fjärde år som kan rycka upp intresset för enskilda sporter, landslag eller idrottsmän. I Sverige kan en bågskytt eller triatlet bli folkkär om han eller hon kommer hem med ett OS-guld. Men visst har det hänt något när en bragd som Mattias Ekströms VM-titel i rallycross inte ger honom varken Svd:s bragdguld eller Jerringpriset. Det hade aldrig hänt på Tony Rickardssons tid.

En anledning till ett vikande intresse är att tidningar och tv-kanaler har svårt att hitta intäkter som ska betala en fullskalig bevakning av en idrott som F1. Att bevaka ett F1-race som det i Sotji i helgen tar minst fem dagar i anspråk för en reporter. Det blir färre och färre tidningshus som har de pengarna att spendera – på någon sport. Det är billigare att åka till Gävle eller Borås för att bevaka allsvenskan och SHL och du får mer betalt i form av läsning och tittning. Och de inbitna fansen hittar då istället utländska hemsidor, poddar eller magasin som levererar intressant innehåll.

***

I Pådden Olsson&Ekwall – lyssna på den – pratar Patrick Ekvall och Mats Olsson om F1 och hur det var i Sverige på Ronnie Petersons tid. De undrar också om inte Marcus Ericsson borde få flytta till ett större team efter sina första år i sämre bilar. Men tyvärr fungerar det inte så. Det är en blandning av marknadsvärde och förarkunskap som styr vem som kör vad. Med det sagt har Marcus Ericsson på sikt chans att få köra bättre bilar. Han kan, tillsammans med sina sponsormiljoner, värvas, Saubers nya motorkontrakt skulle kunna leda till en plats i ett bättre team och han kan själv vara med och köra Sauber till pallen. 

***

Jag är så fånig att jag tycker att det är väldigt häftigt att Reine Wisell då och då kommenterar mina facebookinlägg. Reine var en idol där på 1970-talet och jag intervjuade honom i samband med mitt stora dokument om Ronnie Peterson som publicerades i Expressen 1998. Reine hoppade av F1 för tidigt. Det var ett resultat av alla dödskrascherna på den tiden. Han stod inte ut längre – det var för farligt. Ibland är det modigare att sluta än att fortsätta.

***

Efter en fin inredning har Minnesota Twins tappat fart. 10-11 totalt och 3-7 på de senaste tio är långt ifrån slutspelsform.

***

Minnesota Vikings Adrian Peterson fick ett nytt kontrakt med New Orleans Saint. Och vill Zlatan Ibrahimovic studera hur man kommer tillbaka efter allvarliga knäskador kan han alltid ta ett snack med ”AP”. Det stora i NFL just nu är såklart helgens Draft Day. Ska Cleveland Browns äntligen få en bra QB och kan New York Jets fylla alla hål i truppen?

***

Och på tal om Marcus Ericsson. När STCC inledde säsongen med tester på Knutstorp var en av Ericssons upptäckare, gamle Fredrik Ekblom, snabbast. Säsongsstart nästa helg på just Knutstorp.